Du som besökt den här hemsidan tidigare vet jag jobbat med en app för att räkna årsringar på träd med hjälp av mobilen. Ni kanske också märkt att det varit tyst om detta ett par veckor.
Orsaken är enkel.
Jag var ute och testade den i verkligheten och insåg att det inte skulle gå att bygga en sådan app. Jag tänkte nu berätta varför, så att om någon annan försöker sig på detta i framtiden så kan de bygga på mina erfarenheter.
När man surfar runt på Internet så berättar nästan alla om sina lyckade satsningar, men få berättar om när de misslyckas. Det gör att man tror att det är enkelt att lyckas, men det leder också till att vi inte tar del av varandras viktigaste lärdomar. Jag tänkte nu berätta om vad jag lärt mig och varför jag nu överger den idén.
Det började för flera år sedan, jag hörde ett återkommande problem att de som var ute i skogen tyckte att det var omständigt att räkna årsringar. De ville helst ha en maskin som kunde scanna trädens ålder bara genom att hålla upp den mot trädet.
Det är en svår teknisk utmaning att kunna titta inne i trädet utan att avverka det.Det kändes bortom min förmåga. Men det borde gå att fotografera av borrkärnor med en telefon och så skulle telefonen räkna årsringarna själv.
Jag började bygga en app för att i ett första steg kunna fotografera borrkärnor och räkna dem manuellt. Om det skulle gå så skulle nästa steg vara att bygga en AI-lösning som räknade dem automatiskt.
Den första utmaningen var att komma tillräckligt nära, men det gick att lösa genom att ta flera fotografier och sedan sammanfoga dem automatiskt. Det var lite svårt eftersom autofokusen hade svårt att fokusera på en smal borrkärna. Men jag löste det genom att göra en förstoringsfunktion som visade om borrkärnan var skarp eller inte. Om användaren höll en hand bakom borrkärnan så gick det bra.
Den andra utmaningen var att sammanfoga bilderna – användaren var tvungen att ha lagom överlapp mellan bilderna. Inte för lite, för då lyckades den inte sammanfoga och inte för mycket för då skulle användaren behöva ta för många bilder. Jag löste det genom att visa en lagom del av föregående bild och ge användaren återkoppling om den lyckades sammanfoga den nya bilden med den gamla bilden eller om den behövdes ta om. Genom att använda haptisk feedback så blev det tydligt om man lyckades eller misslyckades.
Resterande utmaningar var inte så svåra, det var mest standardprogrammering.
Jag testade en del inomhus och kände att jag hade något på gång. Sedan gav jag mig ut några gånger och lärde mig då följande:
- Ljuset var en utmaning, solljus och snö gjorde att det lätt blev stora kontraster.
- Årsringarna syntes inte tydligt på bilderna. Det var svårt att känna sig riktigt säker om det var vårved eller sommarved. Se bild 1 och 2.
3. Det kom ibland barkrester på borrkärnan. De uppträdde som bruna smutsfläckar. När man räknar manuellt så kan man titta från sidan på borrkärnan för att se årsringarna som inte var täckta av smuts.
Problemet med ljuset, gick att komma till rätta med om man såg till att ha solen i ryggen och ha så lite snö på bilden som möjligt.
Problemet med att årsringarna inte syntes tillräckligt tydligt kom jag inte till rätta med. Upplösningen var ju rätt hög, 20-40 pixlar per mm. Men skärpan var inte knivskarp och kontrasten mellan årsringarna för låg. Jag prövade att öka kontrasten och applicera olika mängder skärpa i bilden. Men det blev fortfarande inte tillräckligt bra. Detta kändes verkligen som ett avgörande problem.
De årsringsmätare som finns på marknaden kräver ofta att man analyserar sågtrissor som är polerade. Borrkärnor är inte ett lika bra material att använda och det är troligtvis orsaken till att det var så svårt.
Att undvika att barkrester kommer på borrkärnan är inte lätt, det händer oftast för tallar som har tjock bark. Att pilla bort detta var svårt och man riskerade att tappa bort borrkärnan när man höll på. Dessutom skulle det bli en utmaning att låta en AI skilja mellan den mörka sommarveden och smuts.
Det som gjorde att jag slutligen gav upp var när jag stod ute i skogen, kämpade med att ta överlappande bilder. När jag till slut lyckades hade jag svårt att se årsringarna. Jag övergick till att räkna dem manuellt och kände att det gick snabbare. Om jag har problem med min egna app, hur ska då inte upplevelsen bli för en annan användare?
Här är en film från när jag använder appen ute i skogen så att du själv kan bilda dig en uppfattning.
Delvis ångrar jag detta försök, det blev ju ingen aktuell produkt. Men jag lärde mig en del och följande tar jag med mig:
1. Det är alltid en risk att försöka skapa nya produkter, man måste försöka minimera risken genom att testa de kritiska delarna först. I detta fall var det fotokvaliteten.
2. Intresset har varit mindre än förväntat. Det var få som har hört av sig och visat intresse. Det tyder på att marknaden för en sådan här app inte är så stor (eller att de trodde att det inte gick).
3. Våga överge ett projekt även om du investerat en hel del tid i projektet. De tekniska förutsättningarna kanske ändras om ett par år och då kan man bygga vidare på vad man lärt sig nu.
